Överblick av de olika stegen och perioderna i OICA
OICA (Ordningen för vuxna människors kristna initiation) har sina rötter i och är en del av en fornkyrklig tradition i kyrkan. Denna tradition är de initiationsriter som hade sin blomstringstid under 300- och 400-talet med företrädare som Augustinus av Hippo, Ambrosius av Milano, Kyrillos av Jerusalem, Teodor av Mopsuestia och Johannes Chrysostomos.
Människor som på denna tid önskade att bli kristna fick under en tidsperiod, som skiftade beroende på plats, undervisning och en inövning i att lära sig leva som kristna – denna tid kallades för katekumenatet. I hjärtat av katekumenatet var omvändelsen. Katekumenatet var ett slags lärlingaskap som övade personen i att leva ett kristet liv. Medlemmar av den kristna församlingen var aktivt deltagande i detta och undervisade de som ville bli en del av församlingen. Dessa medlemmar var förebilder i att leva det kristna livet. Deras ord och handlingar skulle verka inspirerande på dem som undervisades.
Visionen och strukturen av ”Ordningen för vuxna människors kristna initiation”
Det som klart och tydligt sägs i riterna är att ordningen först och främst är en väg som syftar till omvändelse och liv i Jesu Kristi efterföljd. Många påbörjar denna väg eller vandring för att de har en längtan efter något mer i sina liv. Om och om igen söker vuxna och unga efter Gud på många sätt men de har inte alltid förmågan att uttrycka sin längtan på det språk som kyrkan använder. ”Ordningen för vuxna människors kristna initiation” beskriver vägen till en levande relation till Gud som en gradvis mångsidig och intensiv process som berör människans alla dimensioner. För många kulminerar denna väg med firandet av initiationssakramenten, dop, konfirmation och eukaristi.
Vägen i ”Ordningen för vuxna människors kristna initiation” inkluderar olika perioder med liturgiska riter som markerar steg på vägen. Det är fyra perioder och tre liturgiska steg som ger hela processen sin struktur. Se en översikt här.
Översikt över den kristna initiationsordningen för vuxna: Ur ”Ordning för vuxna människors kristna initiation” (Ordo initiationis christianae adultorum) 1972
Första perioden: Evangelisation och prekatekumenat
(Eng: Period of evangelisation and precatechumenate, Tys: Phase Erstverkündigung)
Detta är en tid utan bestämd längd eller struktur. En tid av frågande och introduktion till evangeliets värderingar som vill skapa möjlighet för en begynnande tro.
Första steget: Upptagning i katekumenatet
(Eng: Rite of Acceptence into the order of Catechumens, Tys: Feier der Aufnahme in den Katechumenat)
Detta är den liturgiska rit, ofta firad samma tid eller tillfälle varje år. Den markerar katekumenatets början, då kandidaterna uttrycker sin intention/avsikt att svara på Guds kallelse till att följa Kristus och där Kyrkan accepterar/välkomnar denna avsikt.
Andra perioden: katekumenatet
Detta är den tid då katekumenernas tro och omvändelse till Gud skall få näring och växt. En tid som ska anpassas och motsvara varje persons egen takt och process. Här ingår särskilda Ordets gudstjänster och bön om välsignelse som stöd till processen .
Andra steget: Admission och namninskrivning (tillträde till initiationssakramenten)
(Eng: Rite of Election or enrollment of names, Tys: Feier der Zulassung zur Taufe)
Detta är den liturgiska rit, vanligtvis firad på första söndagen i fastan, genom vilken kyrkan bekräftar att katekumenerna är redo för initiationssakramenten och där katekumenerna, som nu tillhör de “utvalda”, uttrycker sin vilja att ta emot dessa sakrament.
Tredje perioden: Reningens och upplysningens tid
(Eng: Period of Purification and Enlightenment, Tys: Phase Nähere Vorbereitung)
Detta är den tid som kommer alldeles före de ”utvaldas” initiation och utgörs i regel av fastetiden närmast före firandet av initiationen vid påskvakan. Det är en tid för reflektion, med betoning på omvändelse och markerad av firandet av scrutinierna, samt överlämnandet av Trosbekännelsen och Herrens bön. Det är en tid av förberedelse inför Påskvakan.
Tredje steget: Initiationens sakrament
(Eng: Celebration of the Sacraments of Initiation, Tys: Feier der Sakramente des Christwerdens)
Detta är den liturgiska rit, vanligtvis infogad i Påskvakan, genom vilka de ”utvalda”, är initierade genom dop, konfirmation och eukaristin.
Fjärde perioden: Mystagogin – katekesen efter dopet
(Eng: Period of postbaptismal catechesis or mystagogy, Tys: Phase Mystagogie – Vertiefung)
Denna tid, vanligen påsktiden, som kommer efter firandet av initiationen, är den tid under vilken de nyinitierade gör erfarenheten av att helt och fullt tillhöra den kristna gemenskapen både genom fortsatt undervisning men främst genom att tillsammans med de troende delta i firandet av söndagseukaristin.